Rädda flodkräftan

Sedan 2010 är flodkräftan klassad som "Akut hotad" i Artdatabankens röda lista. Orsaken är att flodkräftan har en mörk utveckling, huvudsakligen pga. att människor orsakar pestutbrott genom illegala utplanteringar med den invasiva och pestbärande signalkräftan. Det krävs stora informationsinsatser och praktiska åtgärder för att förhindra att illegala utplanteringar ska ske. Denna hemsida avser sprida information om flodkräftor.

Den som ansvarar för sidan är Kräftmannan AB, som drivs av Tomas Jansson. Företaget arbetar aktivt i framförallt Värmland och Västra Götaland med att genomföra olika uppdrag för att bevara och vidareutveckla de bestånd av flodkräftor som finns kvar.

Om rädda flodkräftan

 

Senaste nytt

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018
feb 13, 2019 | Sammanlagt gjordes 60 ansträngningar under en natt (d.v.s.60 burnätter). Totalt fångades 214 kräftor, medeltätheten för antal kräftor per mjärde och natt var så lågt som 3,6 kräftor vilket kan jämföras med 13,8 kräftor per mjärde 2017, en dramatisk nedgång i tätheterna.
Läs rapporten här

Provfiske efter kräftor i Yngnesjö
feb 13, 2019 | Provfisket 2018 i Yngnesjö, föranleddes av det pestutbrott som skedde 2016 i Askesjö. Provfisket är att led i att försöka utreda om pestspridningen kom från Yngnesjö. Sedan tidigare har provfiske genomförts i Askesjö, hösten 2016 utan att påvisa varken flod- eller signalkräftor. Misstanken ligger i att någon olagligen planterat ut signalkräftor i Askesjö eller i tillflöden.
Läs rapporten här

Predation på rödingrom från signalkräftor
feb 12, 2019 | Det finns farhåga om att signalkräftbeståndet i Vättern kan påverka ekosystemet bl a genom att äta rödingrom och därmed minska det skyddsvärda och ansträngda rödingbeståndet.
Läs rapporten här

Dynamics of omnivorous crayfish in freshwater ecosystems, Olsson Karin, 2008
feb 12, 2019 | There are over 500 crayfish species in the world and they are found on all continents except Antarctica (Ackefors, 2000). In Europe crayfish are popular food and has been of interest to mankind at least since the time of Aristotle (Holdich, 2002).
Läs rapporten här